.

ibland brukar jag plåga mig själv och tänka på allt bra vi hade, hur kär jag va och hur älskad jag för en gångsskull va, jag vet inte varför jag gör så mot mig själv när jag innerst inne vet vilket helvete jag gick igenom ibland med den personen som fick mig så kär, men ändå kan jag bara se det bra även fast jag önskar att jag såg det dåliga och kunde släppa det som va helt.






.

Du tar bort min hand i från din arm och flyttar bort
Ingenting jag säger spelar längre någon roll
Ställer mig i hallen tills jag fattar vad som hänt
Får jag ens ha kvar dig som min vän?

RSS 2.0