.

ibland brukar jag plåga mig själv och tänka på allt bra vi hade, hur kär jag va och hur älskad jag för en gångsskull va, jag vet inte varför jag gör så mot mig själv när jag innerst inne vet vilket helvete jag gick igenom ibland med den personen som fick mig så kär, men ändå kan jag bara se det bra även fast jag önskar att jag såg det dåliga och kunde släppa det som va helt.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0